Låt oss för ett ögonblick säga att förra inlägget, sagan, inte bara är en saga.
Låt oss leka med tanken att det handlar om utförsäljningen av Midgårdsskolans kök.
Varför lades det hela ut till försäljning?
Jag vet inte.
Det är knappast för att det skulle bli billigare, för det finns det knappast någon som tror att det ska bli?
För att, som det sägs, kunna använda fler närproducerade råvaror?
Skulle inte ett kommunalt skolkök kunna göra det?
Sålde kommunen köket för att slippa ta ansvar för något som fungerade dåligt?
Knappast!
Vad jag förstått tyckte de allra flesta att köket var ett bra exempel på hur ett lokalt litet skolkök ska fungera.
Det finns skolköksproblem i kommunen, men de problemen har ingenting med det nu utsålda köket att göra.
Varför gjorde man då som man gjorde?
Läs sagan igen.
Tänk om det är så illa.
Ja, det är riktigt illa om sagan är sann.
Det är inte bara förkastligt rent moraliskt, utan också högst tveksamt juridiskt.
Det får helt enkelt inte gå till så.
Men varför har inte en massa människor reagerat om någonting är fel med försäljningen?
De flesta är helt enkelt inte insatta och engagerade i det hela, och den som inget vet kan inget säga.
Därtill finns det ett antal människor som kanske ser att det hela ser något märkligt ut, men som lätt uppgivet rycker på axlarna och tänker: ”De där politikerna gör ändå som de vill, så det är inte lönt att bry sig.”
Sedan har vi de som ser, förstår och tycker, men som ändå väljer att hålla tyst.
Det kan finnas sociala skål till tystnaden.
Röstånga är en liten ort i en liten kommun, och man vill kanske inte stöta sig med grannen, någon släkting eller kanske en partikamrat.
Det kan också vara så att man är rädd att få problem med sin arbetsgivare, eller att man inte vill ha den uppmärksamhet som det innebär att gå ut och slå på stora trumman.
Man väljer att hålla tyst.
Man kan också göra som signaturen ”Irene” och skriva en liten saga.
Kanske kan en liten saga sätta hjulen i rullning så att gömda sanningar kommer fram?
Vet du något, så skriv gärna en rad här, eller skicka ett mail om du inte vill synas i bloggen.
Även Niclas Selberg är intresserad om du eventuellt har någon information om detta.
Nu sitter det någon och tänker att om det är något skumt med utförsäljningen av Midgårds skolkök, så borde väl journalisterna ha kastat sig över det!
Först och främst så var det återigen det där med att den som inget vet kan inget säga, och journalister är knappast allvetande.
Det kan också tilläggas att våra lokaltidningars journalister kanske är jättebra på vissa saker, men att gräva fram mygel och skandaler är kanske inte det de har mest erfarenhet av.
Tidningarnas lokalredaktioner är inte fulla av djupgrävande skjutjärnsjournalister, om någon nu trodde det.
Men om sagan är sann, och om vi kan få fram tillräckligt med information, så ska journalisterna naturligtvis få ett litet ”tips” som de kan titta närmare på…
Det jäser i bygden. Folk retar sig på det och det har tipsats om detta flera gånger men journalisterna på skd och hd verkar inte vilja skriva något om svalövs politiska mygel.
Lagligt är det säkert inget fel begånget men moraliskt. Eftersom fru wachtmeister är medlem i styrelsen för knutstorps skogs ab samt den som sålt fastigheten till det företag som är aktuellt för entreprenaden borde hon rimligtvis avstått från beslut, just för att undvika detta.
Det bubblar ohc jäser i byarna, men ingen behagar köra ut till konga ask röstånga från tidningarna och göra reportage och pejla läget. Man håller sig till landskrona, vars heta nyhet numera är mordet på en gammal kvinna utan för hemköp. En ruggig händelse som på något sätt känns synonymt för Landskrona.
Hej Murveln!
Så är det nog.
Ska journalisterna engagera sig i något som detta, så ska det både vara saftigt och serverat på silverfat.
Jag är inte själv Röstångabo, men jäser det i bygden som du säger, så lär allt förhoppningsvis komma fram i ljuset så småningom.
Om utförsäljningen av skolmaten i Röstånga kan man i tidningen läsa att kommunen inte gör någon större vinst. Lite fundersam över hur detta går ihop med uppgiften om att skolmaten blir dyrare i Röstånga. Om våra politiker inte har större kompetens inom ekonomi än att de inbillar sig att en merkostnad blir en ekonomisk vinst skulle de kanske syssla med annat än att leka affärsverksamhet med våra skattemedel. Vi slipper ansvaret står det också, vilket väcker frågan: När blev personalen en belastning?
På Linåker sägs alla elevassistenter upp. I Röstånga skriker man efter mer personalresurser till skolan. I Ask vill föräldrarna ha säkrare skolväg för sina barn. Alla får till svar att det saknas pengar, men att öka kostnaden för skolmaten tycks inte vara minsta bekymmer. Jag tycker detta är en mycket märklig prioritering av kommunens resurser när mat väger tyngre än elevstöd och barns säkerhet.
Än mer anmärkningsvärt ter det sig när man upptäcker vem man gett anbudet till, nämligen en moderat politikerkollega. Trodde vi var förskonade från vänskapskorruption i vår kommun.
Bakom beslutet står representanter från M, S och C – något som i alla fall jag kommer att ha med mig när det är dags att gå till valurnan.